PU, Personlig utveckling
Anders Carlander, vid Göteborgs universitet
– har studerat sambandet mellan arv och miljö och konsekvenserna för den personliga utvecklingen tillsamman med Magnus Roos
Lars Klintvall och Johan Bengtsson, Legitimerad psykolog och forskare vid Kompetenscentrum för psykiatri, Karolinska Insitutet, resp. ST-läkare i psykiatri, Akademiska Sjukhuset och forskare på Inst. för med. vetenskaper Uppsala Univ.
– Understreckare SvD, (2022-08-26) ”Bättre förståelse för hur arv o miljö ger upphov till psykiskt lidande
Magnus Roos, vid Göteborgs universitet
– har studerat sambandet mellan arv och miljö och konsekvenserna för den personliga utvecklingen tillsammans med Anders Carlander.
Mikael Jensen, universitetslektor i pedagogik vid Högskolan i Borås och Gbgs Universitet, egen blogg, forskar om hur man lyckas i livet.
– Artikel, GP,2022-10-15, ”Nycklarna till framgång…”
Patrik Magnusson, genetisk epidemiolog vid Karolinska Institutet, Solna
– Du styr hur barnet lyckas…SvD 2023-01-15
Paul Lichtenstein, professor i genetisk epidemiologi,Karolinska Institutet och Andreas Olsson professor i psykologi vid Karolinska Institutet
– SvD, (2022-04-10) ”Ondska – en perfekt storm av gener och situation”
Steven Lucas, docent, barnläkare vid Uppsala universitet, forskar på barn och ungas hälsa – GP, Artikel 2023-05-07, ”Svår barndom ökar risken för sjukdomar i vuxen ålder”
HFS, Händelser, företräde, sammanhang
Företräde och sammanhang ger språkutveckling.
( Dagens Nyheter 2 0 2 4 – 0 3 – 10 )
Forskare vid Ludwig Maximilians Universität i München har med jämna mellanrum i ett halvårs tid följt förändringar i uttal som visar hur dialekter och språklig variation träder fram hos 11 övervintrare på den brittiska forskningsstationen Rothera på Adelaide Island i Antarktisk. Under inspelningarna utvecklades något som börjar likna ett gemensamt uttal. Övervintrarna utgjordes av 8 britter, en amerikan, en tysk och en islänning.
Det finns flera författare och psykologer som har utforskat och diskuterat om hur händelser, företräden och sammanhang påverkar den personliga utvecklingen, exempelvis följande.
Armita Golkar, docent och forskare i psykologi vid Sthlms Universitet, forskar om rädsla och emotionella händelser
– Armita forskar om vår rädsla..formidabel förmåga att lära oss av händelser…GP, 2023-02-23
Erik Erikson: Han var en betydande psykoanalytiker och författare till verk som ”Childhood and Society” och ”Identity: Youth and Crisis”. Han introducerade begreppet ”livsskeenden” och utforskade hur händelser och interaktioner i olika stadier av livet påverkar individens psykologiska utveckling.
Jean Piaget: En känd psykolog som fokuserade på barns kognitiva utveckling. Hans arbete betonade hur barn konstruerar sina egna mentala scheman och förstår världen genom interaktioner och händelser i deras omgivning.
Lev Vygotsky: Han utforskade sambandet mellan social interaktion, kulturella påverkningar och individens kognitiva utveckling. Hans teorier inkluderar begrepp som ”närmaste utvecklingszon” och betonar betydelsen av samspel och sociala sammanhang för inlärning och personlig utveckling.
Carl Rogers: En framstående humanistisk psykolog som talade om självaktualisering och den personcentrerade terapin. Han betonade individens inre motivation och behovet av positiva sammanhang och relationer för personlig tillväxt.
Albert Bandura: Känd för teorin om social inlärning och självtillit. Han belyser hur observation, imitation och sociala sammanhang påverkar individens beteende och personliga utveckling.
Exempel på studier som har fokuserat på att undersöka hur händelser eller upprepade händelser av liknande slag, kan påverka personlighetsutvecklingen. Dessa studier är exempel på forskning som har inriktat sig på att analysera och förstå hur antingen dramatiska händelser eller upprepade händelser av liknande slag kan bidra till förändringar i personligheten.
Trauma och personlighetsförändringar: En studie publicerad i ”Journal of Personality Disorders” av Bierer et al. (2015) undersökte hur barndomstrauma, särskilt emotionellt och fysiskt missbruk, påverkade utvecklingen av personlighetsdrag över tid hos vuxna. Studien fokuserade på hur dramatiska händelser från barndomen hade långvarig inverkan på personlighetsutvecklingen.
Upprepade händelser och personlighetsutveckling: En studie utförd av Lucas & Donnellan (2011) publicerad i ”Journal of Personality and Social Psychology” undersökte hur upprepade händelser och erfarenheter av vardagliga stressorer påverkar personlighetsförändringar över tid. Forskarna fokuserade på hur frekvensen av vardagliga händelser formade och påverkade vissa personlighetsdrag hos deltagarna.
Livsövergångar och personlighetsutveckling: En annan studie av Caspi et al. (2005), publicerad i ”Journal of Personality and Social Psychology”, utforskade hur livsövergångar, som äktenskap eller arbetsbyten, påverkade personlighetsutvecklingen över tid. Studien undersökte specifikt hur dramatiska livsförändringar påverkade individens personlighetsdrag.
AE, Autoetnografi
–
FFM, Femfaktormodellen
Det finns flera studier som utforskar förändringar i personlighetsdrag enligt Femfaktormodellen (FFM) över livstiden. Förutom Specht, Egloff och Schmukles studie finns det andra forskare som har bidragit till denna forskningslinje och som också har undersökt hur personlighetsdragen förändras över tid.
Costa och McCrae (1980-talet och framåt): Deras arbete inom FFM var banbrytande och deras longitudinella studier, som den välkända Baltimore Longitudinal Study of Aging (BLSA), har undersökt personlighetsförändringar över flera årtionden och visat att vissa egenskaper tenderar att förändras med åldern.
Roberts, Walton och Viechtbauer (2006): Deras metaanalys av 92 studier fann att ålder var en signifikant faktor för förändringar i personlighet. De noterade att vissa egenskaper såsom öppenhet och ansvarstagande tenderade att öka under ung vuxen ålder och minska senare i livet.
Mroczek och Spiro (2003): Deras longitudinella studie med äldre vuxna visade att personlighetsdrag som vänlighet och öppenhet kan ha olika mönster av förändring över tid beroende på individens livssituation och hälsotillstånd.
Donnellan, Bleidorn, & Roberts (2013): Deras metaanalys av 92 longitudinella studier bekräftar att personlighetsdrag generellt sett är stabila men att det också finns betydande förändringar över tid, särskilt under ungdomsåren och senare i livet.
Löckenhoff & Costa (2008): De utforskade förändringar i personlighetsdrag under medelåldern och senare år och fann att vissa egenskaper tenderade att förändras mer än andra under denna tid i livet.
Övrigt
–